Dag tre hade vi bestämt att vi skulle åka till Ferrari-museet i Maranello, en bit utanför Bologna. Det var nämligen där vi sedan skulle tillbringa återstoden av veckan. Men, Google är ju improvisatörens bäste vän och helt plötsligt skulle vi hinna med besök på en vingård också. Men då vi inte förstod något av den italienska hemsidan skulle vi be en italienare om hjälp. Hjälpen vi fick var betydligt mer än information. Den vingården vi hade hittat var stängd för besökare om det inte var särskilda event. Men tur nog hade han bekanta med egen vingård precis utanför Imola och hans fru kunde dessutom följa med och tolka! Känn på den!
Så, det bar av mot vingården som var liten, familjeägd och puttenuttig. Vinet var supergott, värdinnan härlig och förmiddagen mycket trevligare än väntat. Och då hade vi ändå förväntat en del.
Men förmiddagens event tog inte slut där. Nej, den italienska tolken tog sin uppgift på fullaste allvar och tog oss hux flux med till en lokal fruktplantage där hon själv brukade handla frukt. Frukterna var alldeles underbara och vi fick själva följa med på tur bland frukten för att plocka och äta solvarma nektariner. Inte varje dag man gör det hemma i Sverige!
Men, förmiddagens event tog inte slut där heller, för den fantastiska italienska kvinnan tyckte att vi borde stanna i proscuittofabrikens egna butik också, vilket vi gladeligen gjorde. Där inhandlades olika sorters salami och en trekilos Parma-skinka.
Förmiddagens event började så sakteliga närma sig sitt slut och vi åt en snabb pasta-lunch (vad annars?) för att sen dra vidare mot Ferrarimuseet i Maranello. Fortfarande var vi lyckligt omedvetna om på vilket sätt dagen skulle komma att sluta..
:) Vilka härliga upplevelser!
SvaraRadera