Valencia - Dag 1

När vi (jag och barnen) vaknade hade den mer morgonpigge maken redan varit på Carrefour och handlat frukost. Trevligt! Eftersom en del saker är stängda söndagar i Spanien hade jag tittat ut lite grejer att göra ändå, så efter en ägg/bacon och melonfrukost åkte vi iväg mot Ciutat Vella - ett område där vi läst att det skulle finnas många fina kvarter, trevliga fik och mysiga torg. Och vad fint det var i Valencia!!! Bara efter en liten stund kände vi att vi gillade Valencia bättre än Barcelona - en känsla som höll i sig. Staden var renare, finare, färggladare och mer pittoresk. 

                       

Eftersom jag också hade läst att Valencia var känt för sina söta, goda apelsiner beställde vi självklart in färskpressad apelsinjuice när dagen blev som hetast och vi blev inte besvikna. Efter en liten stadsvandring och fika så besökte vi La Sonja de la Seda, en sengotisk handelskammare som blev uppförd mellan 1482 och 1548. Den är en av de största turistattraktionerna i Valencia och är sedan 1996 ett världsarv, dessutom var det gratis inträde söndagar vilket passade oss bra! Det var superfint därinne med många fina detaljarbeten - inte minst i kolonnsalen, som finns på bild nedan. Byggnaden hade också en fin, liten lummig trädgård med apelsinträd utanför och sammantaget var det en trevlig sevärdhet.

                        

Men stekande hett började det bli och vi behövde verkligen utforska Valencias stränder! Vi åkte ner till Platja Del Cabanyal, där Guardia Civil roade sig med att åka fram och tillbaka på sina fyrhjulingar. Ett sånt jobb kan jag också tänka mig.. Det var hur som helst en jättefin strand: Platt, stora ytor, inte trångt med folk och det var lagom långgrunt. En enklare sen lunch intogs på en restaurang vid stranden och sen var det äntligen baddags! 

                         

Efter några timmars strandhäng var det dags att börja röra oss vidare och då hittade vi en supergullig pensionärstant som stod och grillade majskolvar under ett parasoll vid strandpromenaden. Hur många grader det var där, under parasollen och bredvid grillen, förtäljer inte historien.. men det var många.. Efter lite majs- och vattenpaus hade det nu blivit dags för att åka vidare och den första dagen i Valencia hade övergått till kväll. Jag hade dock läst att det fanns en botanisk trädgård mitt inne i Valencia, ganska nära vårt hotell som verkade trevlig och som dessutom höll öppet söndagar och vi tänkte att det kunde bli en lagom avrundning på dagen. 

Vi kom dit runt kl 20 och tyvärr visade det sig att de inte tog kort och att vi hade inte tillräckligt med kontanter. Mannen i kassan förklarade att uttagsautomaten var en bra bit bort och visade på klockan att de snart skulle stänga. "Har ni inga pengar," alls sa han? "Eftersom vi stänger snart kan jag släppa in er lite billigare, har ni nånting?" När vi skrapade på botten av våra väskor och i fickorna lyckades vi ändå till slut skramla ihop till två vuxenbiljetter, men vi behövde ändå bara betala för en! Besöket blev därför riktigt billigt och väl värt ett besök - men en timme räckte gott och väl. Kan dock rekommendera den sena timmen - det var lugnt och stilla i trädgården, inte så mycket folk, ingen stekande sol men väl en uppfriskande stilla kvällsbris. 

                             

                          

Trädgården verkar ha varit en tillflykt för Valencias alla katter. Kanske var det möjligheterna till skugga, lugn och ro och tillgång på vatten som gjorde att de samlades där. Hur det än var så fanns det många, vissa vana vid folk och gosiga och vissa skygga. Och vissa var vackrare än andra, till exempel skönheten på bilden.

                          

Kaktusparken var coolast med flera meter höga kaktusar, sjukt höga träd och vid entrén växte till och med träden genom taket. Dock är det helt omöjligt att göra trädgården rättvisa på några bilder tagna med mobilen. Men, som sagt.. trädgården är väl värd ett besök när man är i Valencia!