"Att lära sig ett nytt språk är som att skaffa sig ett par nya vingar för att flyga högre och få ett bredare perspektiv. Eller som att skaffa sig en dykardräkt för att göra en djupdykning i en ny kultur. Ett nytt språk är nyckeln som vidgar världen och låser upp människors hjärtan." Så skriver Alexandra Pascalidou i en krönika på Svenska Institutets hemsida. Vill ni läsa den i sin helhet, följ länken:
Och visst är det väl så? Ett nytt språk öppnar nya dörrar och vidgar ens värld. Problemet är ju bara hur sjutton man ska lära sig detta höghastighets kulsprutespråk som spanskan är? Tidigt insåg jag att man känner sig som en intelligensbefriad mupp när man står där med en bostad, och med allt vad det innebär, i ett främmande land och med en språklig kompetens som minst sagt ligger på minusskalan. Jag har också närmat mig ämnet i ett tidigare inlägg.
I det inlägget skriver jag bland annat att jag kände mig lite nonchalant som köper lägenhet i Spanien utan att kunna spanska och att jag inte vill bli en turist som kommer och suger det bästa ur landet men dissar befolkningen och språket.
Så ambitionen har funnits. För något år sen kollade jag upp möjligheten att läsa spanska på KomVux men dessvärre var jag för välutbildad för det. Ok, då blev det Babbel istället. Och visst, även om man lär sig vissa ord och fraser (mer och mindre användbara sådana) så är det ju mer än lovligt oinspirerande.
Och sen kom ännu en sommar/semester med språklig icke-kompetens. Tur att min man är av den sorten som pratar hellre än bra. Så vi klarade oss på gester, många mer eller mindre korrekta o-ändelser och spanjorernas goda vilja. Men sen kom ännu en vinter och vi kände att nu är det verkligen dags. Det är nu eller aldrig!
Vi kollade därför upp lite olika möjligheter: Folkuniversitetet, Medborgarskolan, distanskurser mm. Men som heltidsarbetande tvåbarnsföräldrar med flera fasta aktiviteter i veckan så var livspusslet redan maxat. Vi fick inte ihop det helt enkelt. Så då började jag kolla upp möjligheterna att få privatundervisning. Jag slängde ut lite trevare här och var och till slut fick vi faktiskt napp. Ett trevligt sådant, dessutom! Så nu är lektionerna i gång, även om jag personligen i det närmsta känner mig obildbar i det spanska språket. Att jag sen är en feglort som inte ens vågar försöka prata spanska underlättar väl varken inlärningen här i Sverige eller den i Spanien.. Well, well..
Mellan varje god intention och utförd praktik finns ett hav av hungrig vardagsrealism, är det inte så?
Alexandra Pascalidou säger i slutet av sin krönika: "Låt dig marineras av språket." Och visst, det låter bra. Så nu ska jag nog kolla lite på Youtube. Sökorden blir "para niños" och "video infantil". Kanske får jag se en tecknad film om vad kroppsdelarna heter. Om jag har tur.
Det här med språk är alltid både spännande och roligt tycker jag. Under våra år fyra i Peking så bestämde jag mig efter sex månader att börja läsa mandarin med en privatlärare, hemma, två gånger i veckan. Och i och med att jag varje dag omgavs av språket kom kunskaperna så sakteliga.
SvaraRaderaSedan hösten 2013 har vi sommarstuga i Torrevieja och jag började i somras med att via Babbel, en internetbaserad kurs, ta tag i spanskan och satsar ca fyra gånger i veckan 45-60 minuter och det har gett resultat. Vi är här ganska mycket, pendlar till Stockholm, och det känns bra att i alla fall ha börjat med spanskan. Det ger ju så mycket mer...
Och lite mulna dagar som idag, kan det bli två pass. Roligt är det och framstegen märks.
Hej!
SvaraRaderaMandarin? Häftigt, känns som att det borde vara väldigt mkt svårare att lära sig än spanska. Jag kör också med babbel, dock inte lika strukturerat som du.. Men visst, lite ord fastnar. Problemet för vår del är att vi sällan är i Spanien så det naturliga sättet att praktisera sina språkkunskaper infinner sig sällan. Men man får kämpa på! Lyxigt för er att kunna vara nere så ofta!! Ha det!
Very great post. I simply stumbled upon your blog and wanted to say that I have really enjoyed browsing your weblog posts. After all I’ll be subscribing on your feed and I am hoping you write again very soon!
SvaraRadera