Vi backar bandet del 2

Ok, så nu skulle det alltså bli av. Spännande! Handpenningskontraktet skickades upp, skrevs under och skickades ner igen. Vi satte över handpenningen och undrade vad vi egentligen gett oss in på.

Dessutom hade Björn på Scandinavian Management sagt oss att de inskrivna villkoren kunde mäklaren i princip skita i att åtgärda om han kände för det. Om det skulle hända kunde vi stämma honom och inleda en rättslig process, en idé vi inte var jättetända på. Så vi fick väl helt enkelt hoppas att han gjorde det han lovat. Men eftersom det samlade intrycket av mäklaren inte var helt hundra pratade vi med en bekant i Torrevieja om att hon skulle besiktiga lägenheten innan vi betalade och skrev på det sista.

Men veckorna gick och vår bekant åkte på semester. En kväll fick vi ett långt översatt mejl från mäklaren via Scandinavian Management. Han skrev att han vänligt men bestämt önskade att affären skulle bli av snabbt då ägaren (irländaren med bristande städkunskaper) snart skulle resa utomlands och ville avsluta affären snarast. Mäklaren skickade med 30 (!) bilagor med kort som han tagit på lägenheten ur alla möjliga och omöjliga vinklar för att visa att han gjort det han åtagit sig. Och visst kände man ett mått av ömhet för den stackars mäklaren i den stunden. Det kanske var så som vi hade fått hintat för oss tidigare att irländaren varit otroligt "på" och pressat honom och kanske hade han bara försökt göra det bästa av situationen. Eller inte. Det får vi aldrig veta. Lika lite som vem av dem som snodde vårt kylskåp. För nog känns det som att det är dessa herrar som är de starkaste kandidaterna.

Hursomhelst: Eftersom vi innan varit tveksamma till att jobben överhuvudtaget skulle utföras kände vi efter dessa 30 kort att vi kunde göra affär utan en okulär besiktning på plats. En tid hos Notarius Publicus bokades och affären avslutades via fullmakt hos Scandinavian Management en solig fredag eftermiddag i slutet av augusti 2013.

Helt plötsligt var vi lyckliga ägare till en lägenhet i Spanien!