Innan det var dags att åka hem skulle den nyinköpta kylen rensas. Och där fanns en hel del vi inte hunnit äta: En flaska vitt, ett paket gambas, vitlök, majonnäs och citron. Som den goda granne man gärna vill vara tänkte jag knacka på hos min spanska granne och fråga om hon ville adoptera maten.
Frågan var ju bara hur man kommunicerar det när man inte kan spanska.. "Det får bli som det blir" tänkte jag och knackade på. Hon öppnade, jag svamlade något på engelska om att vi skulle åka hem strax och att hon gärna fick maten jag hade med mig varpå hon svarade en mängd ord på spanska i rask takt som jag inte förstod något av. Jag ryckte på axlarna och sa "no hablar español", varpå hon ryckte på axlarna och svarade "Yo no hablo ingles". Sen fortsatte jag prata engelska och hon fortsatte prata spanska.
Till slut, när vi båda började se lite uppgivna ut, sa hon något som jag faktiskt förstod: Hon skulle ringa till sin dotter som pratade bra engelska. Bra tänkt! Sagt och gjort, hon ringde och dottern fick medla. Det första dottern sa var dock något som verkligen fick mig att fundera på vad för intryck hon hade av svenskar eller turister i största allmänhet:
- Vad vill du ha av min mamma? Vad vill du att hon ska göra för dig?
Bestört förklarar jag att jag inte vill ha någonting alls! Jag ville ju bara att den goda maten skulle komma till användning! Efter att detta retts ut började vi byta namn och nummer och mejladresser och Hortenzia undrade om vi kommer tillbaka snart, jag förklarade läget och hon sa att hon skulle hålla lite koll på lägenheten och höra av sig om hon såg något skumt. Sen fick jag både kramar och kindpussar och önskningar om en trevlig resa hem.
Jag insåg i detta ögonblick hur otroligt begränsad man är utan språk. Och jag började fundera på hur Hortenzia ser på saken. Hur många turister ser inte hon varje dag? Hur många i området är inte icke-residenta? Jag förstår verkligen om hon tröttnar på alla nya ansikten, alla tomma lägenheter och alla som inte kan prata spanska - men ändå är hon så trevlig och gullig. Min fina granne Hortenzia!
Med ens kände jag mig rätt nonchalant som köper lägenhet i Spanien utan att kunna språket. Jag vill inte bli en turist som kommer och suger det bästa ur Spanien men dissar befolkningen och språket. Ambitionen är att bli så spansk jag bara kan (vilket i och för sig förmodligen inte är jättemycket med tanke på svennebananblodet som rinner i mina ådror, men i alla fall. Jag vill!).
Summa summarum: Jag måste verkligen lära mig spanska. Jag kommer att skämmas ögonen ur mig om jag inte åtminstone kan säga de enklaste fraserna nästa gång jag kommer ner.
Basta!
Hola! Gulliga spanska grannar är guld värda! Det har vi också i vårt område straxt bredvid er (Avenida Paris nere vid Petancaparken). Trots att det hade bott/bor några olika grannar från norr som inte har betett sig bra togs vi efter några dagars avvaktande "Buenos dias" emot med glada tillrop, matgåvor, små blomskott etc. De vattnar våra blommor, tar hand om tvätten om den inte hinner torka innan vi åker hem, kommer med vinflaskor och små gulliga lappar etc etc. Jag tycker som du: Ska man ha sin sommarstuga i Spanien ska man också försöka lära sig språket - efter sina förutsättningar såklart. Jag har sedan ett år börjat fräscha till min 25 år gamla gymnasiespanska och sakta men säkert förstår jag mer och mer - och törs prata! Maken, som löptränar, simmar och gymar har fått några kompisar i området som kommer fram och gärna vill prata träning så nu har han också bestämt sig för att börja plugga - har inga grundkunskaper alls förutom cerveza, la cuenta och gracias! ;)
SvaraRaderaBuenas! //Susan
Ja, den som ändå hade gymnasiespanska i botten.. Själv läste jag franska tills jag insåg att jag kunde ha sovmorgon på måndagar och sluta tidigt på fredagar.. Så seriös var man då! Ja vi får väl kämpa på då helt enkelt! Där ni bor - är det också Calas Blancas?
SvaraRaderaHej igen! Nej det heter Cala Redonda och tillhör Rosaleda. Ett "tvillingområde" med två separata urbanisationer som ligger bredvid varandra, har varsin pool och ser likadana ut. Om du går in på Google maps och zoomar in hörnet av Avenida Paris och Calle Dr Waksman så ser du området precis norr om Waksman. ;)
Radera//S
ok! :-)
RaderaInte meningen att kommentera anonymt men jag fattar ju inte hur man kommenterar med sitt namn, oteknisk som jag är:-)!
SvaraRaderaJättekul skriven blogg, vilka äventyr ni varit med om men det kommer vara värt det när ni kam spendera hela somrarna där, det är inte alla som har förmånen att ha 2 hem:-)! Det ser jättefint ut på fotona, vi kan tänka oss att hyra det nån gång även om du tycker att jag är så kräsen:-).Ska bli kul att följa er här på bloggen. Nos vemos y que les vaya bien con su nueva vida en dos paises! (Vi ses och lycka till med ert nya liv i 2 länder)! Abrazos y besos de Patricia
Gracias, Patricia! :-)
SvaraRaderaJapp, lär dig spanska - lätt som en plätt!
SvaraRaderaJuni kanske kan va nåt o fundera på..:)
Klok tanke! Jag tror att man skall försöka att lära sig språket i det land man vistas en längre tid i. Jag bodde i Peking i nästan fyra år och kämpade hela tiden med kinesiskan, men jag klarade mig.
SvaraRaderaJag tror också att bästa sättet och snabbaste är att lära sig språket på plats i det land man är.
Och vilken fin historia om er granne. Rörande! Så lätt att det blir fel...
Oj, kinesiska är väl inte det lättaste att lära sig?? Jag inbillar mig (och hoppas) att spanskan är lite enklare!
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaVi har läst lite spanska, men långt ifrån tillräckligt. Förstår hyfsat enkelt vardagsprat (om det inte går för fort...) men är usla på att få ihop meningar.
SvaraRaderaSaken är den att här i Torrevieja kommer man undan för lätt. Även om man beställer på sin "bäst-spanska" så kommer svaren på engelska...
Nån gång kanske vi tar tag i det där igen.
Ja det där är nog svårt. "Kommer man undan" med engelskan så är det nog svårt att träna på att prata spanska!!! Men du klarade dig ut från sjukhuset i alla fall! Bra kämpat! :-)
RaderaSpanska grannar är ju snälla! Kan inte säga annat. Jag fick just veta att de tagit hand om mitt trasiga balkongtak (vittrat sönder) och allt ska vara klart när jag kommer ner nästa gång.
SvaraRaderaDet är alltid bra att kunna kommunicera på landets språk, om än lite. Man blir så mycket bättre bemötande.
Är du hemma i Sverige under vintern kan jag rekommendera komvux spanska kurser. De brukar vara väldigt bra, dessutom gratis. Men de går fort fram, det gäller att hänga med i svängarna...
Oj, vad snällt! Ska kolla upp hur det funkar med KomVux, tack för tipset!
Radera