Ok, vi landade alltså i torsdags och innan vi kunde komma till vår nya lägenhet hade vi ett bankstopp på Caja Murcia i Gran Alacant att göra samt hämta nycklarna hos Scandinavian Management.
Eftersom vi körde av vid helt fel avfart hamnade vi inte hos den svensktalande bankmannen utan in the middle of nowhere, mellan St. Pola och Gran Alacant. För att göra en lång historia kort så kan det sägas att lunchen blev dyr. Jättedyr. Men ok, vi blev mätta och kunde åka vidare. Och utsikten från restaurangen var det ju i alla fall inget fel på.
Med lite mat i magen hittade vi till slut banken och åkte vidare mot Torrevieja och Scandinavian Management. Vi fick nycklarna av Carlota och åkte till lägenheten. Nu var det rätt spännande och alla obesvarade frågor malde: Finns lägenheten? Tänk om det bor någon där? Tänk om den har värsta vattenskadan? Vägglöss? Tänk om det är värsta skitområdet? Kriminella grannar?
Det var väl såna mindre uppbyggande tankar vi umgicks med när vi stod här utanför dörren och öppnade..
Till slut öppnades dörren... och vi välkomnades av vår nya lägenhet i Calas Blancas, Torrevieja!
Vi gick nyfiket omkring och insöp atmosfären, lägenheten, klämde och kände. "Var det så här den såg ut? Oj, vad skitigt det var!" Efter en stund frågar min man:
-Du, var är kylen? Och micron? Och det tredje låset i dörren?
Och mycket riktigt. Vi hade haft inbrott. Någon med tillgång till nycklar hade tyckt att den hade mer rätt till våra vitvaror än vi och helt sonika tagit dem. Och låset förstås. Jag antar att denne någon tyckte att just det låset skulle passa mycket så bättre i någon annans dörr. Jaha, ser man på..
Välkommen till Spanien!
Vilken otur ni haft! Men med rikligt med positiva tankar så verkar det ju ordna sig till sist. Tur ni är unga och pigga! Och nu kan det bara bli bättre. Men många turer var det!
SvaraRaderaHa det gott!
Tack, detsamma! Man får som sagt bara hoppas att vi sett det värsta och att det vänder!
SvaraRadera